Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Den här studien behandlar ämnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras på det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen är att studera om en ny ledare i organisationer gör anspråk på ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det får, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnått överens med medarbetarnas uppfattningar. Två nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jämnförts. Resultatet pekar på att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig själva.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) är en typ avmultiagentsystem där agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger på deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete är att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sådant. Går det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajämföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

Den här politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det på bästa sätt har två primära frågeställningar ställts. Den första (Vilka normativa värderingar finns det att ta hänsyn till i migrationsfrågan?) är en normativ argumentationsanalys som syftar till att gå på djupet och försöka ringa in alla de premisser som gäller för öppna visavi stängda gränser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhållande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrågor, men huvudsakligt fokus på utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet är dels att migration är en synnerligen komplex fråga där man måste ta hänsyn till en mängd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta står i direkt motsatsförhållande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulära moraliska värderingar..

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gällande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motståndare. Svenska militära chefer skall kunna bemästra ålagd uppgift oavsett rådande omständigheter. Akut stress är något som dagens chefer kan komma att ställas inför, hur individen reagerar är inget som går att förutse. Det är dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgångsrika uppdragen blir.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förändringsprocesser och motstånd. Problemet består i att hitta nya sätt att hantera motstånd mot förändring. Då förändringar är en naturlig del i en organisations livscykel och motstånd är ett vanligt fenomen i en förändring, är det viktigt att veta hur det uppkomna motståndet kan hanteras. Motstånd orsakar många förändringsprocessers fall och medför även extra kostnader om det inte hanteras på ett för organisationen gynnsamt sätt. Studien har ett tydligt teorifokus där vi tar upp teorier som behandlar förändring och motstånd.

Väl etablerade normativa data för äldre individer är av stor betydelse för att särskilja mellan normalt åldrande och tecken på demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingår i screeningbatterier och används ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock är befintliga normativa data för BNT30 och Token test begränsade vad gäller antalet individer över 80 år och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvärsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-åringar. Syftet var att undersöka resultaten av benämningsförmåga och språkförståelse mätt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jämföra resultaten från denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test.

Trots lagar, nationella som internationella, återkommer diskussionen om etik vid militära interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida NATO:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militära interventioner samt om normativa teorier fortfarande är relevanta och lämnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen är att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, såsom den etiska teorin just war theory, och om dessa är rimliga att använda. Uppsatsen använder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har använts som metoder och just war theory har använts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under NATO:s intervention i Kosovo, och att de resterande två till viss del levdes upp till. Undersökningen påvisar också att normativa teorier lämnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om än med lite modifikation..

Uppsatsens övergripande syfte är att göra en undersökning av rättshjälpsreformen 1997 som är både beskrivande och normativt utvärderande. Studien utgår från en kvalitativ metod där jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrån mitt syfte och följer idéerna och vad som sägs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning där den normativa utgångspunkten är principen om likhet inför lagen.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska.

Vårt syfte med denna uppsats är att utveckla en djupare förståelse för projektarbete. Med hjälp av kompletterande litteratur och empiri vill vi utifrån ovanstående fyra frågeställningar problematisera projektlitteraturen och se om de befintliga teorierna inom projektlitteraturen kan utvecklas. Vi har använt oss av en hermeneutisk kvalitativ metod. Vår empiri utgörs av intervjuer, en deltagande observation, samt företagsinternt material från ett fallföretag. Vår uppsats visar på att projektlitteraturen, de normativa teorierna, inte är tillräckliga för att ge en djup förståelse för projektarbete.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det här fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit långt med implementeringen av FISK jämfört med andra berörda myndigheter. För att få en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillämpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner är uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har därför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsätter därefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare där frågor som kan härledas till de tre pelarna har ställts.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning.

Uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frångå dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades på sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har vi främst använt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att få en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) använts.